Inte lika less på mig själv nu. Passet återfanns i morse av min kära pappa som letade allt vad han kunde i sommarstugan. Längst in, längst unders i min bokhylla bland amssa annat jox så hittade han den i ett sista försök. Hur har det hamnat där från första början om jag får fråga. Mycket konstigt men vilken lättnad att det återfanns. Ett provisoriskt som annrs hade behövts hade kostat runt tusenlappen och bidragit till massa annat krångel men nu slipper jag krånglet, puh! Lite mer krångel var det väl för min far som när han väl hittat passet fick åka till min brors arbetsplats och han i sin tur fick överlämna det till mig. Skulle hem till han på kvällen men stötte på han på stan faktiskt. Han knackade mig på axeln och frågade "om jag tappat detta"!

Tack för hjälpen ni bästa!!