Jag kommer ihåg när man var en liten söt tös. På den tiden då man sa helår och halvår. 5 och ett halvt till exempel. Eller 6 år om 4 månader. Jag hade alldelles ljusblond hår. Inget blekmedel här inte. På den tiden då livet verkligen var en dans på rosor. På den tiden då alla ville vara lucia. Jag ville nog hellst vara tomte jag. För alla var ju lucia. Och inte lika många ville var just tomte.

Sen var man tärna några år. Med vitt längt linne och glitter runt huvudet. Det är ju så fint med lucia tycker jag. Speciellt barnluciatåg. Juligt, fint och stämningsfullt.

Jag var med i en kör i skolan under högstadiet. Vi skulle lussa i skolan och sen i kyrkan. Jag hade rosa slingor i mitt hår. Och då snackar vi knallrosa. Inte så där ljusbäbis rosa/gammelrosa utan KNALLROSA. I kyrkan. Vad tänkte jag med. Jag var väldigt mycket för rosa på den tiden men jag fattar inte varför ingen sa till mig! Inte lika många ville ha just rosa hår.


Fast rosa, vitt och glitter passar ju.